Om Mig
trueu

OM MIA

Mia Engevik Trueu.nu


HEJ, JAG ÄR MIA

 

Jag känner och läser energier av allt och har en djup kontakt med Moder Jord. Jag är också ljusarbetare, "light weaver", "earthkeeper", "grid worker", "starseed" och visionär för en ny Jord där vi alla lever i harmoni och balans med oss själva och allt liv. Efter mitt kundalini uppvaknande har jag en ständig kommunikation med ett högre medvetande där jag får budskap och svar genom en förståelse ur ett högre ej linjärt/dualistiskt perspektiv.  Ur denna förståelse får jag redskapen för hur jag kan implementera dessa i mitt liv för att leva som mitt sanna galaktiska multidimensionella Jag. Kundalinin ger mig förståelsen av hur de universella energi lagarna fungerar och jag som en del av detta och på samma gång allt liv. 

 Mitt jobb är att vara en del av den medvetande höjning som sker på vår jord genom att agera kanal för koder och hög frekventa energier och ankra och integrera dessa i Moder jord med visionen och intentionen om ett högre medvetande på vår jord där vi lever i balans med den feminina och maskulina energin. 

Det är ett ständigt pågående samspel mellan Universum, mig själv och vår jord.

Detta samspel går inte obemärkt förbi mig utan påverkar mig i högsta grad på alla plan av mitt varande och kräver min fulla uppmärksamhet och deltagande non stop. Det är en ständig cykel av pånyttfödelse via energipåslag, aktiveringar, integrering, frigörande, stabilisering och normalisering. 

År 2010 förändrades mitt liv totalt. Jag hade vad man kallar inom zen buddismen "Satori" upplevelser.

Glimtar av och smakprov på upplysning, enhet, och total närvaro med allt.

Jag förstod helt plötsligt vem jag var som en del av Gud, det gudomliga, i fullkomlig frid och harmoni med allt som existerar. 

En känsla av att vara totalt vaken, levande, vibrerade av liv, fylld av en djup kärlek och tacksamhet över detta.

För mig var detta Gud (eller kalla vad du vill, det har inget med religion att göra,) och jag var en del av Gud. 

Det var en helt annan verklighet, dimension, där jag i total närvaro kunde se på allting med kärlek.

 

I detta tillstånd fanns inget dömande. Där fanns ingen skuld.

Denna kärlek fyllde mig så att det svämmade över.

Där fanns ingen brist på någonting utan tvärtom, ett överflöd av allt.

Allt jag ville göra var att dela med mig. Jag mindes vem jag var. Jag mindes varför jag var här.

Jag sträckte ut mina armar och sa,

"Hur kan jag tjäna, hur kan jag stå till tjänst"?

Det var min enda önskan.

Jag insåg att detta var mitt sanna jag och den jag alltid varit och som vi alla är.

Sedan den dagen har jag varit här för att tjäna Moder Jord och allt liv med hennes djupa kontakt och röst talandes genom mig.

Jag är en del av henne och hon en del av mig.

 

Jag förstod hur allt hängde ihop och hur jag var en del av allt och att vi alla är så.

Jag förstod att vi alla är här för att förstå och minnas detta.

Vi har bara glömt bort.

Jag förstod att jag var här för att påminna andra.

Jag förstod att jag inte var här för att anpassa mig för att passa in i en värld jag inte kände att jag passade in i. Jag var här för att förändra den.

Jag var här för att skapa den värld jag drömde om och den plats på jorden jag ville vara en del av. Jag förstod att det inte var mig det var något fel på utan den värld jag levde i. 

Jag förstod att med de visioner vi har kan vi skapa det vi vill ha istället för det vi inte vill ha, och att vi kan göra det tillsammans desto fler som håller denna vision. 

Jag förstod att jag var här/vi är här, för att skapa balans i allt som varit i obalans och att vi alla behöver inse detta om vi inte ska gå under i vår egen idioti och ignorans som en självförgörande art där vi inte bara förstör för oss själva utan också för vår jord och allt annat liv som lever här. 

 

Det som var intressant för mig var att förstå varför? 

Varför är vi männsikor en självförgörande art?

Jag började ställa frågor, och jag fick svar.

I min iver i att få veta mer förstod jag att allt börjar med oss själva.

Vi kan inte förändra det yttre utan att förändra det inre. Det var detta som var separationen. 

 

Kundalini uppvaknandet - Processen startar

 

Efter detta fick jag enorma påslag av energier genom min kropp.

Både min ljuskropp och kundalini aktiverades.

Jag började känna av hur energi rörde sig genom min kropp och kom i djupa meditativa tillstånd där min andning helt upphörde.

Hela mitt liv förändrades. Jag blev hyper kreativ och fick inte bara budskap, information och svar till mig utan hade all världs dans inom mig som ville ut och på samma gång musik, orkestrar, stämmor och sånger som jag ville förmedla. Jag kunde helt plötsligt spela tvåhändigt på piano och började trumma, sjunga, måla, dansa, skriva och hålla föreläsingar på samma gång.

Det blev för mycket av det goda för både mig och de runt mig som inte hann med i mitt tempo. 

Ju mer jag ville kontrollera denna energi desto starkare och mer obehaglig blev den.

Jag var tvungen att gå inåt för att ta reda på vad denna energi var för något och vad den ville. 

Dansen blev en del av mig och ett helt nytt utryckssätt där jag kände en total närvaro och enhet med allt. Först nu efter många år har jag förstått att detta kallas Lighlanguage där jag agerat kanal för dessa högre energier att förmedlas genom mig. 

 

Kundalinin har hjälpt mig förstå energi och hur jag är en del av universums sådan och att denna energi alltid är i balans mellan ett stort in och ut andetag som vill passera genom mig och allt annat som lever.

Det är en maskulin och feminin energi som alltid är i total balans mellan varandra.

 

Den högsta önskan jag hade innan allt startade var FRIHET. Kundalinin är just det. Frihet i sin mest rena form. 

Den är jag utan alla mina begränsningar. Utan föreställningen om mig själv som separerad från Gud.

Det var som om Universum svarade och sa, "varsågod, är det frihet du vill ha, här är frihet".

Jag fick det jag önskade mig men jag förstod inte då i vilken utsträckning begränsningarna för detta var lagrade inom mig.

Jag förstod inte då att en evolution av tusentals år och tusentals liv hade påverkat mig i motsatt rikting. Jag förstod inte då att den fysiska form jag befann mig I var endast en bråkdel av min fulla kapacitet.

 

Kundalinin hittar allt som går emot detta på cell nivå. Kundalini är evolution och transformation.

Energin är själva skapelsen ur vilken våra själar är födda. Det är en intelligens större än vad vi i vårt mänskliga tillstånd kan förstå och greppa. Den är vårt gudomliga Jag fritt från restriktioner, skuld, borden och måsten. Kundalini energin hittar allt som håller oss ifrån detta.

Den hittar ALLT! Allt lagrat emotionellt, mentalt, fysiskt och själsligt undermedvetet lagrat i vårt DNA som förhindrar dess flöde. Allt vi burit med oss från tidigare inkarnationer in i denna. Årtusenden av evolution av nedbrytning av vårt DNA. 

Lager efter lager, chakra efter chakra ändra tills vi blir medvetna om det mest omedvetna inom oss.

Alla våra rädslor, trauman, sorger och smärtor vi burit på. Det går inte längre att gömma undan, springa ifrån och inte vilja se eller känna. Kundalinin vill tala om för oss att det är dags att blir fria från allt detta nu, att vi är mogna för det och att vi klarar det.

MEN för att klara detta behöver vi möta allt som står i vägen för detta med vår djupaste medkänsla, förlåtelse och kärlek.

Vi måste välkomna all smärta och mörker vi håller inom oss för att slutligen kunna bli befriade och hela igen. 

Min historia


Jag kände redan från början i mitt liv att jag inte kände mig bekväm alls här på denna planet. Allting som jag lärde mig, av mina föräldrar, av samhället, av skolan, av religioner kändes ologiskt och osant.

Att det fanns krig och att människor dödade varandra istället för att älska varandra. Att dom som styrde förstörde vår planet och allt liv istället för att ta hand om det. Att religioner ville att vi skulle skämmas över oss själva, att kvinnor i guds namn straffades när de blivit vådtagna av män, att kvinnor skulle dölja sig bakom slöjor och tvingades bli sönderskurna i deras kön. Att Gud överhuvud taget skulle ha någon vilja i att vi skulle straffas eller "beskäras" i våra kön.

Att Gud inte ansåg oss vara perfekta som vi var. Att Gud var dömande kändes totalt fel. 

Att Gud delade in oss i goda eller dåliga och ville bli dyrkad och att "han" krävde offer för att bli dyrkad och att vi var skyldiga att offra oss för att vara oss värdiga "hans" kärlek. Att vi var födda ur synd. Jag kunde inte tro på detta.

 

Tidigt i livet lärde jag mig att anpassa mig efter kraven vuxna ställde på mig så att jag skulle få erkännande och acceptans och sakta men säkert började jag tappa min energi, glädje och självvärde. Jag förstod inte riktigt vad jag hade att sträva efter eftersom ingen verkade lycklig. Alla bara stressade runt arbetandes för deras överlevnad i en ständig kamp och när de blev sjuka använde dom droger och tabletter istället för att fråga sig själva vad som var fel i deras liv.

Var det detta dom ville lära mig att bli? Var det den jag ville bli?

Genom beroendet av acceptans och överlevnad försökte jag ändå passa in i denna värld men kände mig mer död än levandes.

En spiral av självförgörelse startade där jag fullkomligt tappade bort mig själv.

Jag försökte så starkt att passa in överallt och i andras behov av vem dom ville jag skulle vara och jag dömde mig själv väldig hårt när jag inte lyckades uppfylla det som förväntades av mig.

Som kvinna har också män varit väldigt framgångsrika i att få mig att tro på att det feminina inom mig har varit något jag ska skämmas över istället för att vara stolt över. Att min feminina visdom inom mig inte haft något värde i denna värld.

Jag kände mig ful både på in och utsidan och väldigt ensam, övergiven och förtvivlad. Jag växte upp med föräldrar som inte var förmögna att älska mig för den jag var och beskyllde mig för att vara elak om jag hade egna åsikter där också alkohol beroende var inkluderat och allt det innebär. Jag tog på mig känslor av skuld och skam utan förståelsen om att mina föräldrar inte var de gudar jag trodde dom var, utan bara förtvivlade och olyckliga själva i känslan de bar med sig från deras egen uppväxt som fyllt dom med skuld och skam. Allting jag kände inom mig, min magkänsla, min intuition och mina känslor blev fördömda av både andra och också mig själv.



Jag har levt i relationer med både fysisk och mental misshandel som även inkluderat drog och spel beroende.

Jag levde i en ständig rädsla. Jag levde många år under hot, manipulationer, våld och anklagelser på samma gång som jag försökte få livet att fungera som heltidsarbetande mamma med pengar som aldrig räckte till för att täcka utgifterna.

Jag blev förrådd på värsta tänkbara sätt som mamma själv anklagad för de saker jag försökte skydda mitt barn från att bli utsatt för.

Jag hade stora ätstörnings problem och ett stort självhat och självförakt.  Mitt blodtryck var alldeles för högt och jag hade ständigt ont i magen, ständig värk i axlar och skuldror och min hy var full med bölder och acne. Jag var hypokondrisk och hade svåra sömnproblem. Jag var alltid frusen och oerhört trött. Jag hade åtekommande panikångest anfall och hade problem med social fobi. Jag levde i en ständig brist på trygghet och i ett ständigt varande av skuld. Jag levde i en ständig kamp för överlevnad där min ekonomiska situation ständigt låg på minus. Jag hade genom min relation med mitt barns far dragit på mig enorma skulder. Jag förstod inte då att känslan av skuld inte endast är något man bär inom sig utan som även visar sig på kontot som plus eller minus av hur värdiga vi anser oss själva att vara att leva här på jorden. 


Jag var totalt utmattad och levde mitt liv i en ständig kamp i att försvara mig från saker jag inte gjort. Jag levde bara i det mentala. Tänkandes, tänkandes , tänkandes, och aldrig i vila. Jag försökte hitta lösningar åt allt och åt alla, men jag hade ingen energi och min kropp var i ett ständigt stresstillstånd. Varje dag var en kamp. Jag bar så mycket på mina axlar att kroppen en dag inte orkade bära mer. Jag ville inte leva. Min högsta önskan var att få komma "hem", att få frid. Jag ville inte leva, men brottades med denna önskan och ansvaret jag kände av att vara mamma. Jag kunde inte lämna min son. Jag såg ingen lösning längre. Jag orkade inte hitta någon heller. Jag orkae inte bära allt detta ansvar jag höll. Jag ville bara bli omhändertagen, hållen och känna mig älskad i min litenhet.

Jag bad Gud om hjälp att få bli befriad från denna kamp och denna smärta det innebar. 


Jag har alltid känt att jag har velat hem utan att veta vart hem varit men säker på att det inte varit på denna planet i alla fall.

Jag släppte taget. Jag bad om hjälp från djupet av mitt hjärta. Och då började saker hända.

Jag började min väg tillbaka till mitt sanna Jag igen. Jag började leva mitt liv som jag själv ville leva det.

​Jag började utforska allt som begränsade mig från att göra så och ifrågasätta varför jag valde att straffa mig själv så att säga.

Varför jag värderade andra och andras liv högre än mig själv och mitt eget. Jag insåg att för att bli mästare i mitt liv kunde jag inte lägga skulden på någon annan för detta. Det var mitt eget val och min föreställning om mitt egenvärde som skapade mina begränsningar. Jag insåg att för att kunna känna mig fri kunde jag inte vara i en beroendeställning av det som inte gav mig frihet.

Jag insåg att jag försökt hitta tryggheten i mina förtryckare och att jag letat på fel ställe.

Jag hade letat utanför mig själv, men det jag sökte kunde jag bara finna inom mig. 

Mia Engevik trueu.nu

Senaste inläggen


JAG ÄR

En invokations meditation för att få dig minnas ditt Sanna Jag


Why Healers don´t heal you

and many healers have the biggest ego


Vi är här för att minnas vilka vi är

Lyssna på senaste vlogginlägget


What do you Believe?

Our beliefs create our reality


To Love ourselves are crucial

Not just for our own survival but for the whole planet


Kontakt

 

Email: miaengevik@trueu.nu

Phone : 073 61 51 074


Facebook